Så, nu har moster Lina och morbror Oskar kommit också anlänt. Vi hade en skön dag på stranden och nu på kvällen tar vi en promenad genom byn och till parken.
Nu kommer pappa få skäll av mr de Viciola igen. Inlandsvindar har gjort hela kusten till ett potentiellt surfställe. Synd att det inte finns några brädor att hitta. De enda vattensporter som utövas förutom några jetski är någon enstaka kait. Inte en enda vind- eller våg bräda har synts till.
Nu när värmen har kommit så vill man ju bada trots att det inte är så varmt i vattnet än. Och vad är då bättre än badbaljan mamma hade när hon var liten!?
..och jag fick massor av uppmärksamhet precis som jag vill. Peri & Sofia har en klädaffär i Katerini där mamma och pappa brukar köpa jeans. Den heter Bazar och har hippa märken som Staff&Co..
Själv så är jag helt upptagen med att komma underfund med det här med att stå och gå. Med hjälp av en vägg eller en stol eller något annat fusk är det ju inga problem. Men, utmaningen att bara ställa sig upp på golvet har jag inte löst ännu. Jag tror mina armar kan vara för korta! Vad tror ni?
Det är lika svårt att få mormor att lämna huset som morfar. Och än svårare är det att laga mat utan att mormor tar över i köket. Så, för att få mormor att "relaxa" lite kan vi ibland ta en matpaus med meze på white corner..
När vi har vilat och fått mat brukar vi ta en promenad till stranden eller till parken. Det är fortfarande väldigt lite turister. Så det är inte så mycket barn där och leker. Jag får passa på att öva på ålning- medelst hasning och att balansera på mina svajiga ben.
Ibland försöker mamma och pappa lura mig, inte elakt men då luras jag tillbaka. Som när dom lägger mig i spjälsängen när jag har somnat. Då luras jag tillbaka och säger: "tittut"!
Just nu är min favoritsysselsättning när vi ska försöka vila att driva mamma och pappa till vansinne genom att kravla upp till sänggaveln och visa hur man drar sig upp. Det är ju inte som att man vill ligga och vila när man har upptäckt hur kul det är att ta sig fram för egen maskin.
Så fick vi tillbaka det fina vädret, till slut. Då var pappa snabb på att hänga upp hängmattan minsann.. Det var nog mest för att få läsa ut sin bok, men jag fick hänga med och gunga lite också.
Det är fortfarande kallt och blåsigt, kanske en dröm för vindsurfare. Men inte för oss som vill lata oss på stranden.. Det har regnat några dagar, så vi får vara tacksamma för att det är uppehåll iallafall.
Så fick man en första glimt av havet, och stranden med all sand förstås. Det verkar kallare än på babysimmet, så jag tror vi väntar några veckor till första doppet.
Här i huset med persiennerna bor vi. På första våningen mot framsidan bor mormor och morfar. På ändra bor vi. Idag kom mammas kusiner med familj, så det blev som vanligt fullt hus. För en liten kille som mig kan det bli lite väl livat ibland.